Komplett guide inför högskoleprovet

Grunder, innan plugget börjar

Allmänt

Om du ska nå 2,0 kommer du att behöva lära dig ett system för att kunna fokusera under långa perioder. Det gäller särskilt när du övar in ord. Det är också mycket viktigt att tiden du pluggar är aktiv pluggtid. Jag lade nog ungefär 75 % av all pluggtid enbart på att plugga ord.

Om du har svårt att fokusera rekommenderar jag starkt att läsa Deep Work av Cal Newport. Ja, det tar tid som du hade kunnat lägga på att plugga, men avkastningen är extremt hög.

Kolla på Jon Erik Nordstrand på Youtube för hans teknik- och taktikvideor om du vill ha ett mer utförligt tillvägagångssätt för varje del.

För den kvantitativa delen

Öva upp din multiplikationstabell. Ja, det känns nästan förnedrande, men om du kan 1–12 utantill utan att behöva tänka tjänar du ett antal minuter på ett provpass. Du tjänar också tid på att inte behöva känna dig osäker på om du har svarat rätt eller fel.

För den verbala delen

Något viktigt att ta ställning till innan du börjar kötta igenom provpass och övningsuppgifter är hur du ska mäta din progress. Om du gör övningsuppgifter från gamla prov (2011–2026) kommer det att påverka ditt resultat när du gör fullständiga prov. Alternativ ett är att öronmärka en batch med prov som du inte gör några övningsuppgifter ifrån. Alternativ två är att ta hänsyn till att du redan kan vissa av frågorna och inte lita blint på att ett övningsprov hade gett dig samma resultat på provdagen.

Vad du ska prioritera

Är det lättast att höja den verbala eller den kvantitativa delen?

Det är överlägset lättast att höja den kvantitativa delen, nästan oavsett om du har lätt för matte eller inte. Nästintill samma frågor kommer varje år, bortsett från DTK, och därför kan du snabbt lära dig mönstren och hur sådana uppgifter löses. För att öva inför den kvantitativa delen skulle jag dela upp lärandet i tre steg.

1. Bli väldigt vass på multiplikationstabellen.
2. Lär dig formlerna som behövs inför provet. Det tar max 1 timme.
3. Skriv gamla prov tills du snittar 76 poäng eller mer.

Det är inte mer komplicerat än så. Du tjänar tid på steg 1, minimerar fel och sparar tid genom steg 2, och sedan är det bara att sy ihop säcken, vilket du gör via steg 3.

Om stegen inte fungerar, eller om du inte presterar lika bra på provdagen som när du övar: se avsnittet om fokus under provdagen.

Hur du pluggar inför den verbala delen

Den verbala delen tar mycket längre tid att plugga och att höja sig i.

Listat efter vad som tar mest tid att plugga:

1. ORD
2. LÄS
3. ELF och MEK

ORD

Personligen spenderade jag 75 % av all pluggtid på att traggla ORD. Vissa menar att ORD inte går att plugga. Stämmer det?

Nej, det stämmer såklart inte. Det går absolut att plugga in ORD om du är tillräckligt envis. Frågan är i stället om det är värt det för dig med dina mål. Med de resurser som fanns på marknaden när jag pluggade skulle jag säga att det inte var värt det för den som siktade under 1,9. Nu, med Tvåkommanollan, är ordlistan det jag har lagt mest tid på att få att fungera så bra som möjligt, dels för de som siktar på 2,0, men också för de som fick 10 av 20 på förra provet och vill höja sig men inte vet var de ska börja.

En ny funktion i ordlistan är en beräknad sannolikhet för hur troligt det är att ett ord kommer på nästa högskoleprov. Alla som är seriösa med att plugga inför högskoleprovet borde göra åtminstone de ord som har hög sannolikhet att komma på nästa prov. Samtidigt finns det många ställen som erbjuder gamla ord från prov. Det är bra, men det finns ingen anledning att plugga på ord från förra provet, eftersom sannolikheten att de kommer igen på nästa prov är minimal. Ordlistan på Tvåkommanollan har nästan 9 000 ord som är sannolika att komma på nästa prov, och du kan öva på dem i fallande ordning. Du kan också klassificera orden själv med 4 färger, så att du kan sortera dem i sådana du kan, sådana du ska öva på igen, sådana som är jättesvåra och så vidare.

När jag pluggade använde jag Hpappens ordlista, vilket absolut fungerar, men den är aningen dyr och det är svårt att klassificera orden själv. Gratisresurser finns också, som Memrise och HP-akuten. Där tappar du tid och effektivitet i form av ett sämre gränssnitt, ord utan beräknad sannolikhet och ingen enkel egen klassificering.

LÄS

Personligen tycker jag att det är mycket lättare att läsa på utskrivet papper. Jag skulle skriva ut prov från 2000–2011 med ett separat LÄS-delprov (finns på hpguiden eller studera.nu) och öva på dem.

MEK

Meningskomplettering är svårt att plugga eftersom det inte finns många uppgifter att öva på. Därför har vi på Tvåkommanollan skrivit egna meningskompletteringsuppgifter som går att öva på. Den resursen rekommenderar jag starkt. Jag använde Hpappens resurser, som erbjuder ungefär 200 egna uppgifter. Tvåkommanollan har 2 000.

ELF

Kolla på Jon Erik Nordstrands teknik- och taktikvideor om hur du ska plugga inför ELF. Det är mer komplext och han förklarar det bättre. Jag gjorde enbart ELF när jag skrev gamla prov, men om du vill ha mer övning finns det saker du kan göra.

Fokus under provdagen

• Se till att få bra sömn, och ställ gärna om dygnsrytmen några dagar innan.
• Ha överstrykningspennor, vanliga pennor och en linjal med dig.
• Drick vatten mellan varje provpass. Uttorkning påverkar din kognitiva förmåga mer än man kan tro. Ät något mellan varje provpass: en halv proteinbar, en halv banan eller något liknande. Du måste ha stabila energinivåer under hela provdagen.
• Om du planerar att ta koffein, ta det i jämna omgångar. Du ska inte dricka en hel Nocco under en paus, det ger ingen stabil effekt av koffeinet. Sikta på ungefär 40–50 mg mellan varje pass om koffein är något du använder. Använder du andra kosttillskott för att optimera fokus, som L-teanin eller nootropika i allmänhet, se till att ta dem i lagom dosering och utspritt över dagen. De kan ha en betydande påverkan på ditt fokus och din prestation. Gör egen research innan du bestämmer dig. Personligen gillar jag Complete Nootropics från Bulk och till det extra koffein från Red Bull eller koffeintabletter.

Avslutande tankar

Konkurrensen ökar för varje högskoleprov och normeringsgränserna har trendat uppåt de senaste åren. Det säger inte något säkert om hur det kommer att se ut i framtiden, men när du gör ett prov från till exempel 2014 kan normeringsgränserna vara mycket låga. Det beror inte på att provet var svårare i någon större utsträckning.

Lycka till.

Har du fler frågor når du oss på info@tvakommanollan.se. Du kan också skriva till mig personligen på LinkedIn.